Frågor

Att förlora en närstående kan vara en traumatisk händelse. Inte nog med att anhöriga får sorg de måste också engagera sig i det praktiska kring dödsfallet.

Trots de tidsbegränsningar lagen stipulerar, så finns det i regel ingen anledning att hasta. Ta det lugnt, tala med andra och återhämta dig själv. Det finns emellertid saker som måste utföras mer eller mindre omgående. Minderåriga barn eller andra som stått under den avlidnes omvårdnad måste tas om hand. Likaså bör husdjur omhändertas. För att undvika dyra avgifter bör eventuella bilar flyttas för att undvika p-avgifter etc. Efterhand så bör prenumerationer och ingångna avtal avslutas. Sopor ska kastas, kyl, frys och skafferi bör tömmas. Inget annat bör avlägsnas från den avlidnes hem. Makulera kredit- och kontokort samt id-handlingar. Kontakta en begravningsbyrå för att få hjälp och råd med praktisk hantering, sorgearbete och arrangemangen kring begravningsceremonin mm.

Begravningsbyråns uppgift är att vara dödsboet behjälpligt i samband med arrangemanget av begravningsceremonin samt i kontakter med myndigheter och andra i begravningssammanhang involverade parter. Boka en tid hos en välrenommerad begravningsbyrå. Hos begravningsbyrån får du råd och tips om hur ni bäst går tillväga för att utföra era specifika önskningar. Därför behöver ni inte förbereda er i förväg. En bra begravningsbyrå förklarar de olika alternativ som finns och vägleder er utefter era önskemål. Begravningsbyråns uppgift är också att ta fram alla de handlingar som behövs i samband med begravningen, gravsättning, bankkontakter etc. Oftast räcker det med ett besök hos begravningsbyrån eller ett hembesök. Resterande kontakt kan ske via telefon, post och e- post.

Kyrklig

En begravning i Svenska kyrkans regi sträcker sig från dödsfall till gravsättning och avsked samt minnesstund och den uppföljning som hör till begravningen. I begravningsgudstjänsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlämnar den som dött till Guds barmhärtighet. Begravningsakten äger rum i kyrka eller kapell och följer statuterna i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Svenska kyrkan kan vara mycket konservativt inställd till musik via musikanläggning i kyrkan. Önskas sådan hänvisar de oftast till kapellen.

Borgerlig

För en borgerlig begravningsakt saknas i stort regelverk utöver Begravningslagen och lokala förordningar. I stället för regler får det sunda förnuftet råda. En borgerlig begravningsakt kan i stort sett avhållas var som helst, men den får givetvis inte vara störande för andra. Framförallt finns stora möjligheter till valfrihet vid akt med urna – d v s när kroppen kremerats innan begravningsakten. Det finns inga begränsningar i valet av musik eller hur den ska framföras. Inte heller finns några begränsningar i hur ceremonin ska utföras.

Den vanligast förekommande begravningen idag är begravningsakt med kista och efterföljande kremering. Idag är det inte lika vanligt, men förekommande, med jordbegravning - d v s en begravningsakt med kista och där kistan i slutet av akten sänks i jorden. I samband med jordbegravning sker avskedstagandet/defileringen vid graven.

Ett mer lättsamt alternativ är begravningsakt med urna. Då sker kremeringen innan begravningsakten äger rum. Akt med urna kan genomföras både som kyrklig och borgerlig ceremoni.

Det går också att gravsätta en avliden utan någon föregående begravningsceremoni. Inom begravningsbranschen kallas detta för en direktkremation.

Den avlidnes egna önskemål ska så långt möjligt följas av anhöriga vad avser kremering och gravsättning. Detta följer av Begravningslagen. Lagen säger däremot inget om begravningsceremonin. På Sankt Eriks Begravningsbyrå förordar vi att de anhöriga arrangerar begravningen utefter vad som känns rätt och riktigt för dem själva utan att för den delen helt förbigå den avlidnes önskemål. Begravningsakten är trots allt i första hand till för de anhöriga – inte för den avlidne.

Alternativen till gravplats varierar mellan olika begravningsplatser. Av den anledningen är det bra att välja typ av gravsättning innan man väljer begravningsplats såvida inte platsen är det primära. De alternativ som erbjuds är: -Grav för kista. I en sådan grav kan även urnor gravsättas. -Urngrav. I en urngrav får man inte gravsätta kistor. -Minneslund. I minneslund sprids eller grävs askan efter den avlidne ned utan närvaro av anhöriga. De blir meddelade när gravsättningen ägt rum. -Askgravplats. En plats för upp till sex urnor. På platsen läggs en platta med inskription över de gravsatta. Askgravplatsen får inte besmyckas. Blommor, ljus etc. hänvisas till särskild plats. -Askgravlund. Fungerar som en minneslund, men intill lunden finns avsatt plats för en minnesplatta med inskription över de gravsatta. -Kolumbarium. En beständig urna placeras i en nisch och täcks för. Kolumbarium finns både inomhus och utomhus. -Spridning i vatten eller på land utanför begravningsplats. För sådan gravsättning krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Vid kistbegravning är det brukligt att använda endera en kistdekoration eller ett bårtäcke. Används det senare har man oftast en enklare kista då den ändå inte exponeras. En kistdekoration kan utformas i oändliga variationer och två stycken blir aldrig identiskt lika..

Kistdekorationer bör utformas så den går ihop med kistan, den avlidnes samt de anhörigas önskemål.

Bårtäcke finns att låna vid de flesta kyrkor.

Vid avskedstagandet är det brukligt att lägga en handbukett på kistan eller intill urnan etc. Handbuketter är i de flesta fall en röd ros med något extra i, men kan vara vilken annan blomma som helst. Ofta är det den avlidnes önskemål om blomster man försöker införliva i handbuketten när man inte väljer den röda rosen.

Vid sidan av kistdekoration och handbuketter är det vackert med flera blomsterarrangemang kring kistan.

Vid akt med urna används företrädesvis en urnkrans som endera är tillräckligt stor för att omge urnan eller en mycket liten krans att hänga på urnan.

Efter begravningsakten bjuds oftast in till minnesstund. Traditionellt är smörgåstårta, kaffe och kaka. I tidens anda har minnestunderna börjat förändras. Det kan nuförtiden vara lite mer festligt. Det kan vara allt från snittar och champagne till lunch med vin, kaffe och tårta. Gör gärna minnesstunden till ett personligt avskedstagande.

Traditionellt så bär man mörka kläder. Herrar bär kostym eller kavaj, vit skjorta och svart slips. Närmast anhöriga bär vit slips. Närmast anhörig är make, barn, barnbarn, syskonbarn, far- och morfäder, svärfar, svåger och måg till den avlidne. Kvinnor bär mörka kläder, vit blus och låga klackar. Skor ska vara svarta.

Tidens anda har dock medfört att det tummas på klädkoden. Önskas det traditionell eller annat val av klädsel bör detta förmedlas till besökarna av begravningen.

Skrikiga färger bör undvikas i samband med begravningar även om det stipuleras valfri klädsel. Annars innebär valfri klädsel precis vad som anges. Det är fritt val. Ljus klädsel innebär ljus klädsel och då anländer man inte i svart kostym eller annat valfritt.